Sverige har fått en ny regering. De tre regeringspartierna lovade, i likhet med samarbetspartiet Sverigedemokraterna, sänkta skatter. Men prata är en sak – att genomföra är något annat. Vad borde ske de kommande fyra åren?

Vad borde ske om vi vill se förbättringar inom ekonomi, sysselsättning, integration, brottsbekämpning och klimat? Vi har pratat med företrädare för en rad organisationer och börjar på hemmaplan med Skattebetalarnas chefekonom Erik Bengtzboe.

– Sverige har fortfarande ett av de högsta skattetrycken i världen och det är förstås inget som ändras över en natt bara för att vi fått en ny riksdagsmajoritet, säger Erik Bengtzboe. Han konstaterar att valresultatet och regeringsskiftet gjort att ett antal hot om höjda skatter bör vara undanröjda för en tid framöver. Återinförandet av fastighetsskatten, höjd skatt på sparande genom försämrade villkor för ISK, samt införandet av en beredskapsskatt och en exitskatt lär knappast vara aktuellt.

– Men de höga skatterna är fortfarande ett stort problem för Sverige. Det märks ju inte minst nu när vi har inflation med kraftigt stigande priser på bland annat energi, bränslen och mat. Där hade lägre skatter tveklöst lättat på en del av bördan för många pressade hushåll och företag, säger Erik Bengtzboe. Han vill se åtgärder både här och nu samt på lång sikt. Såväl privatpersoner som företag behöver besked om stöd så fort som möjligt för att kunna betala sina räkningar för energi och bränsle.

– Bränsleskatten finns för att minska konsumtionen och utsläppen, men som läget är just nu blir den orimlig. Och elskatten tar ingen hänsyn till hur elen är producerad, utan fungerar mest som en kassako för staten. Ett stöd behöver utformas så att det inte främjar slöseri med el, men samtidigt är drivkraften att spara på all typ av energi väldigt stor nu, säger Erik Bengtzboe. I ett lite längre perspektiv vill han se strukturreformer som gör det lönsamt för fler att arbeta, både att ta steget från bidrag till jobb och att gå upp i tid och arbeta mer. Syftet är att få fler i jobb och minska utanförskapet. Det skulle i sin tur minska utbetalningarna och öka inbetalningarna till välfärdssystemen.

– Det är alldeles för många som står utanför arbetsmarknaden och inte klarar sin egen försörjning, säger Erik Bengtzboe som hoppas att det, som regeringen aviserat, införs en övre gräns för bidrag, sänkt skatt på de första, låga inkomsterna och större lättnader för arbetsgivare som tar in personer som varit utan arbete länge och behöver stöd eller utbildning.

– För vi måste vara ärliga med att det finns en stor grupp människor i Sverige i dag som har för låg kompetens för att direkt kunna få ett jobb, inte minst nu när vi är på väg in i en lågkonjunktur, säger Erik Bengtzboe. Att den nya regeringen låter A-kassan vara kvar på den högre nivå som skulle vara tillfällig tycker han inte är bra.

– Människor får inte fastna i stöd. Det måste alltid löna sig att arbeta. Om fler arbetar får vi en rikare befolkning. Med ett rikare land kommer mer innovation och det startas fler företag. Troliga effekter av det är även bättre hälsa, längre livslängd och en bättre miljö, säger Erik Bengtzboe. Större skillnader mellan bidrag och jobbinkomst önskas alltså. Men även innan dess borde fler av dem som kan välja jobb göra det.

– Ja, för vi vet att även om skillnaden inte är så stor i början, så kommer de som börjar att arbeta att höja sin inkomst över tid. Dessutom ger det en helt annan livskvalitet och självkänsla om man kan försörja sig själv och bidra till ett bättre samhälle, säger Erik Bengtzboe. När det gäller sparande nöjer sig Skattebetalarnas chefekonom inte med oförändrade villkor för ISK, utan vill se förbättringar.

– ISK har skapat en kulturförändring i svenskarnas sparande. Med ännu bättre villkor kan ISK bli ett bra incitament för fler att ta ansvar både för sitt sparande och för delar av sin pension, säger Erik Bengtzboe. Han efterlyser även förändringar inom byggsektorn, där han vill se ett avskaffande av det kommunala planmonopolet, förenklade byggregler och lägre avgifter för att bygga.

– Det är dyrare och krångligare att bygga i Sverige än i många andra jämförbara länder. Det påverkar förstås hur mycket det byggs och i förlängningen får det betydelse både för företag och bostadsmarknaden. Bland annat minskar möjligheterna att hitta bostäder på orter där det skapas nya arbetstillfällen, säger Erik Bengtzboe.

Läs hela reportaget från tidningen Sunt Förnuft här